söndag 4 december 2011

Ett år...

...går så snabbt och ändå hinner det hända massor fast tiden står still. Förvirrat? Nejdå inte egentligen! För ett år sedan mådde jag helt otroligt dåligt! Jag hade just kommit hem från London, gick in i väggen och knallade omkring med en hemsk känsla inombords. I huvudet ekade det "Jag måste....jag vill..." och kände samma sak i hela min kropp men visste inte vad det var jag måste eller ville. Det är knepigt att se tillbaks på mig själv för jag kan inte riktigt förstå hur det är möjligt att må sådär och leva så! Men, det gick och jag tog mig sakta men säkert ur det. Eller ur? Förbi är kanske ett bättre ord eftersom jag fortfarande har lång väg kvar och irra ur kurs lär jag ju göra då och då. Men, förhoppningsvis har jag verktygen för att klara av det på ett mindre panikartat och kaotiskt sätt. För, lärt det har jag och jag har till och med dunkat mig själv i ryggen och sagt att, fan vad bra du är du! ATt livet varit en dans på rosor de senaste månaderna vore att säga för mycket, det har varit upp & ner, underbart, ljuvligt, fasansfullt, jobbigt, roligt, magiskt och sorgligt....om vartannat. Mycket har hänt som jag inte skriver om här men jobbigt har det varit. Den stora skillnaden är väl att jag lyckats bygga upp "vattentäta skott" igen, att bara för att en sak är otroligt svår så behöver ju inte allt vara det. Sen har jag också låtit mig må som jag mått liksom. Har jag mått kass och varit ledsen så ok, då får det vara så. Och där är en stor nyckel, att låta sig själv känna det man känner utan att vifta bort eller förringa känslorna. Det känns mycket bättre snabbare då på något sätt.

På jobbfronten har det gått hyfsat...fast jobb har jag inte fått. Men, att vara en av fyra som går till intervju av 80 personer är inte så illa. Jag har fått träna på jobbintervjuer vilket behövdes! Hua vilken underlig situation det där är!! Nu har jag iaf äntligen hittat ett jobb som jag otroligt gärna vill ha! Så, håll gärna tummar och tår! Jag VILL ha ett jobb här i stan så jag slipper pendla har jag insett mycket tydligt efter praktik på hemmaplan. Jepp, jag har praktiserat två månader på ett fik i stan och det bringade en hel del klarhet om vad jag vill. Jag vill verkligen jobba med socialt arbete *punkt* och jag saknar det!

Så, nu ska vi se om jag lyckas blogga lite mer igen, undar om någon fortfarande kikar in och läser? Hoppas det och hoppas ni tittar in igen.

Ha det väl!

tisdag 16 augusti 2011

Skogsröjet


Så har vi äntligen varit iväg och rockat loss de små och jag! I år blev det budgetalternativ i form av Skogsröjet, mycket billig stuga och långhelg istället för hel vecka eller två. Vi hade det riktigt bra! Stugan var enkel men hade allt vi behövde, total radioskugga, ingen förlängningssladd till tv'n och ingen radio var himmelriket, faktiskt. Fast längre än en helg hade jag nog inte klarat! Eller jo, funderar på att införa tv-spel & tvfria veckor eller nåt, så skönt var det trots allt.

Skogsröjet är alltså en rockfestival i Rejmyre, typ mitt ute i ingenstans i de Östgötska skogarna. Det var himla trevlig stämning och bra blanding av kända och okända band som spelade. Vi såg inte så mycket för den första kvällen var vi lite fel klädda och höll på att frya sönder i den 10 grader varma kvällen. På lördagen såg vi D.A.D, Hardcore Superstar och W.A.S.P. Hardcore gjorde en riktigt bra spelning och spelade en favorit som jag inte hört live tidigare, Someone Special, tillägnad publiken. Och W.A.S.P....var allt lite orolig att det skulle bli pinsamt, det blir det ibland när stora band från 80-talet ses i nutid. Men, inte i detta fall, inte alls! De gjorde en grym spelning och Blackie har kvar mycket av sin röst. Men det blev allt lite nervöst ändå eftersom dottern blev stormförtjust och drog sig inåt moshpit vilket kändes sådär. Sonen drog iväg och satte sig längst fram i utkanten av staketet tillsammans med en hög vakter som han roade sig med att slå med sin uppblåsbara plasthammare...don't ask! Vi är rätt säkra på att vi kommer åka dit igen!


Vår stuga


Bastian mejar ner en tvättäkta rockers med sin hammare


Hardcore Superstar, Vic Zino & Jocke Berg i "Here comes that sick bitch"


Blackie , W.A.S.P

torsdag 21 juli 2011

Inte MIA...

...alltså Missin In Action, jag har bara lite semester från det mesta. Eller ja, iaf semster från blogg, barn och måsten.

Försäktingskassan har beslutat att jag inte får sjukpenning från 20 maj...skojigt värre, eller inte. Jag kommer självklart att överklaga i form av brev med en hög bilagor. Nu mår jag förvisso mycket bättre men egentligen inte tillräckligt för att arbeta. men, nu är jag arbetslös trots allt eftersom jag inte orkar mer tjafs. jag skulle kunnat gå till läkare igen och blivit sjukskriven för samma sak men med FKs handläggningstid så hinner jag bli utfattig innan dess. De här månaderna har varit tuffa nog. Nåja, allt är inte svart....eller inget är svart för jag är löjligt lycklig och allt ordnar sig nog till slut =)

onsdag 29 juni 2011

Sommarnatt...

...är att föredra just nu. Det är helt enkelt för varmt för att vistas i solen, för att inte tala om hur illa mina vita fläckar tycker om mer än 10min i strålarna. Men, jag klagar inte utan set glatt fram emot ytterligare en underbart skön & vacker sommarkväll. Vi kör nog en repris på gårdagskvällen ikväll för den var härlig! Vi tog oss på rekommendation till ett bad en bit härifrån, jag tyckte jag kände igen beskrivningen och visst har jag varit där förr. Himmelskt vackert, nästan så att man tappar andan...om det inte varit för de där två enormt högljudda och glada barnen då =)Har planer på att ta mig dig på egen hand när de små är iväg på annat och bara njuta av tystnaden, fåglarna, avlägsna röster som ekar över vattnet och kluckandet vid bryggan. Man måste faktiskt inte bada för att uppskatta vatten, så det så! Nåja, nu finns funderingar på att våga bada ikväll men det återstår att se. Jag är nämligen badkruka av stora mått och tycker inte det är njutbart om det inte är riktigt ljummet & gött. Jodå, jag har badat i Åsunden när det var tunn is...det görs dock inte om! men, vad gör man inte för att slippa förlora ett vad?


söndag 26 juni 2011

Fred och kärlek!

Just nu borde jag ligga i en hängmatta och vifta bort mygg utanför en stuga i Ornäs utanför Borlänge. Jag och de små borde laddat upp inför Peace & Love, åkt på utflyt till Falu gruva, badat och ätit pommes gjorda på nypotatis med majonnäs till. men istället sitter jag vid datorn hemma i lägenheten och kommer möjligen göra ett besök på Borås Djurpark under veckan. Bitter? Jag??!! Nejdå, inte alls. Förhoppningsvis återser vi P&L nästa sommar, men det är ju så mycket man vill göra och om DET inte plötsligt händer så lär vi få svårt att välja. På önskelistan står Legoland, bilresa till Österrike med stopp i Tyskland, P&L (såklart), bilresa i Frankrike mm mm.

Vill åka iväg! Vill inte vara här!

måndag 20 juni 2011

Frisk!!!

Ja iaf enligt FK som beslutat att jag är frisk och inte berättigad till sjukersättning. Min läkare sjukskrev mig tills slutet av juli för att jag skulle komma en bit på vägen med hjälp av psykolog och rehab (stresshantering, avslappning och aktivering). Att jobba med sig själv på det sättet är rätt tufft, tar mycket energi och kräver en hel del vilket läkaren tyckte räckte med tanke på måendet. Men icke, läkarens bedömning gäller inte eftersom FKs medicinska experter vet SÅ mycket bättre... Jag är SÅ otroligt arg, ledsen, trött, hjälplös, nedstämd och förtvivlad att jag inte riktigt vet varken in eller ut. Att få det beskedet av en otrevlig människa per telefon fick mig att bryta ihop totalt = tar medicin igen vilket jag INTE vill.

Anledningen till att jag tog kontakt med FK för 10 dagar sedan var att jag ville ha ett samtal kring hur jag ska kunna arbeta igen. Jag vill verkligen arbeta och ha tillbaks mitt liv och kunna göra vad jag vill när jag vill (det kan man inte när man har med FK och AF att göra, man blir typ livegen). Själv förstår jag inte hur det ska gå till att börja arbeta, vem vill ha en sjukskriven och utbränd människa??? Visst kan jag hitta ett heltidsjobb och börja imorrn men i själen känner jag att det inte vore bra även om jag vill. Jag vill jobba med mig själv och få redskap så att jag aldrig behöver gp in i den där hårda väggen igen. Enligt mitt sätt att se vore det väl billigare att ge mig 1-2 månaders tid att läka och få hjälp för att sedan kunna hålla mig frisk? Att börja jobba och gå in i väggen gång på gång torde bli bra mycket dyrare? Men men, FK bryr sig inte om det... Funderar också på hur de kan ge avslag pga dåligt underlag! Borde de då inte begära in komplettering?

ÅH vad maktlös jag känner mig!! Nåja, det viktigaste problemet är hur jag ska klara ytterligare en månad utan inkomst...

fredag 17 juni 2011

Blondie på vift...

I veckan har jag och dottern varit i Jönköping för att hämta en hylla, men det blev även besök på IKEA samt leksaksaffär... Varför ska det alltid kosta minst 500:- att använda IKEAs utgång? Nåja, det blev de obligatoriska värmeljusen, några växter, två doftljus och det jag åkte dit för...nya frukostskålar.

Dagen efter skulle vi till Borås för att lämna några saker till en vän men hamnade på stan för fika med mor. När man då ändå är i staden vill man ju kika runt lite så det blev tidningar från Pressbyrån, te & nymalet kaffe från Berghs (sorgligt dock att de slutat med ostar) och till slut ett besök på Game där vi INTE skulle handla. Då landade mina ögon på spel som såldes 2 för billigt pris och Little Big Planet 2 har stått på önselistan länge. Bara att göra slag i saken! Efter två turer till databutiken för inköp av nätkablar, letande efter andra sladdar och krälande under sängar så var PS3:an installerad och ÄNTLIGEN skulle vi spela LBP2. Eller inte...jag hade lyckats köpa LBP1 som vi redan har.

Jepp, det var Blondies turer och idag tar vi en ny in till Borås för att byta spel. Egentligen skulle jag hellre ta en tur till Jönköping igen för att inhandla några fina burkar från Derrière La Porte som säljs på A6 (kolla in dem HÄR). Den jag främst vill ha är kaffeburken men även ris, flingor, kattsaker, buljong, pasta och....ja de flesta andra är klart intressanta. De är SÅ fina och jag blir glad av dem! Jepp, nu kommer de som känner mig tro att jag blivit galen men men...




onsdag 8 juni 2011

Långt tillfälligt avbrott...

...som dessutom varit ganska skönt. Faktum är att jag inte ens saknat att blogga och tror att bloggen kanske kommer att få lite sommarvila.

Så har jag då äntligen flyttat och bor bland lådor och kassar. Det har varit fullt upp och alldeles för varmt för att packa upp allt men lådorna går å andra sidan ingenstans. Köket är iaf iordning och vi har ett hum om var saker och ting ligger, dock inte handdukar och akvarielampan som är spårlöst försvunna. Vi trivs fantastiskt bra i lägenheten även om den är olidligt varm till skillnad från den gamla där jag tog på fleecetröja när jag kom in och av när jag gick ut. En annan ny sak är alla ljud jag inte vant mig vid än som bilar, kyrkklockor på avstånd (konstigt för dem hörde jag inte när jag bodde alldeles jämte kyrkan) och nattklubbsljud. Men jag klagar inte. När jag ligger i sängen och försöker sova i värmen hör jag thailändska röster från restaurangen och det känns som jag är på semester!

MR-röntgen har också gjorts men inget resultat har kommit än. Det gick förvånansvärt bra! Jag fick lite panik när de satte på en hjälm och låste fast mitt huvud, då rann tårarna men efter ett par lugna andetag var det över. Själva undersökningen tog ca 40min och det lät mycket mer än jag hade trott. Tänk att du ligger precis jämte en källarlokal där ett antal garageband med olika musikstilar repar så får du en idé om hur det var. Jag fick kämpa för att inte hålla takten med ben och händer, jag skulle ju vara absolut stilla under flera minuter i taget!

fredag 27 maj 2011

En stunds lugn...

innan jag ska upp i lägenheten och inse hur mycket "det lilla" som är kvar faktiskt är....håller andan. Men, with a little help from my friends ordnar det sig snabbt och trevligt.
Published with Blogger-droid v1.6.8

onsdag 25 maj 2011

Jösses!

Klockan nio imorron kommer flyttbilen och kaoset här är iaf lite mindre kaosartat. Jag tackar högre makter för underbara och helt fantastiska vänner som hjälpt mig! Själv har jag varit, jaa vad ska man säga...helt ur funktion. Men nu är det bättre, visserligen tack vare piller men ändå. Nåja, nu är det snart över!!! Tack och lov! Ja inte imorron då men på söndag hoppas jag vara klar med hjälp av ytterligare en hög vänner.
Undrar varifrån alla saker kommer!? Konstaterar att dottern är samlare av stort format! Sonen inte riktigt på samma nivå och jag själv...jo spara är jag grym på, det ligger nog i släkten tror jag minsann.

Funderade på häromdagen på varför folk envisas med att kriga mot maskrosor, de är ju vackra!

fredag 20 maj 2011

Paus

Man kanske inte ska ta paus innan man börjat bära...men det kanske laddar batterierna? Underbart är det här i solen mitt på gågatan, känns nästan lite kontinentalt...
Published with Blogger-droid v1.6.8

torsdag 19 maj 2011

Mer utbrändhet/utmattningssyndrom

Idag har jag varit hos en riktigt bra läkare! Han ställde många frågor, lyssnade ordentligt och kom med bra lösningar! Så, nu kommer jag få bra och sammanhållen hjälp från flera håll för att kunna må väl igen med psykolog, läkarkontakt, ev mycket svag dos medicin och arbetsterapeut. Himmel vad underbart att träffa på människor som faktiskt lyssnar! Och än bättre att de kommer med bra idéer och en plan för att hjälpa mig.

Jag tänkte jag skulle berätta lite om utbrändhet, hur det är, för det går nog inte ens föreställa sig om man inte varit med om det. Kommer inte ihåg vilken svensk minister det var som gick ut med att hon hade en släng av utbrändhet och sedan mådde väl efter tre dagar....så är det iaf INTE.

Det som är mest skrämmande är att man själv ofta är den sista som förstår hur illa det är ställt trots en uppsjö med tecken. Det som händer med mig är att min kognitiva förmåga försvinner vilket gör livet knepigt. Att laga mat med fler än tre ingredienser ter sig som att laga något ut Heston Blumenthals kokböcker (mycket komplicerat mao och jag skulle kunna dö för att få äta hans mat). Att handla är ett äventyr eftersom jag glömmer vad jag ska ha, glömmer eventuell lapp och kommer hem med saker som inte passar ihop ens med den bästa vilja. Att bestämma om jag ska gå eller ta bilen till vårdcentralen tar en timma! Min i huvudet så noga planerade flytt skrattar jag bara åt...det står grejor om vartannat överallt, något kaosartat. Jag glömmer det mesta som inte skrivs ner och till och med då glömmer jag. Jag gråter för minsta lilla och hör jag sirener är jag helt säker på att något hänt de små eller någon annan jag bryr mig om (katastroftänk). Jag vill och har lust att göra SÅ mycket men bara i tanken, sen blir det för mycket och jag kan helt enkelt inte ta mig för det jag tänkt. Jag läser inte (men det beror mest på att ögat är kass) och lyssnar inte på musik eftersom jag är så sjukt känslig för ljud. Det där med ljud är ett aber för jag kan inte direkt anklaga de små för att vara tysta... Jag kastar om bokstäver när jag skriver vilket gör statusarna på FB lite annorlunda. Jag är ända in i märgen trött och det spelar ingen roll hur mycket jag sover och dessutom har jag svårt att somna eftersom hjärnan går på högvarv just då. Förvirrande på hög nivå! Det är SÅ jobbigt att vilja men helt enkelt inte kunna!

Sen ska sägas att jag ändå lyckas göra en hel del, jag måste ju liksom...det finns ingen annan som gör't så bara att hugga i. Är dock otroligt tacksam för färdiglagad mat och grannpizzerian! Det är dock inte de små som är hjärtligt trötta på mat som inte är "riktig" men de får stå ut! Själv måste jag skärpa mig och börja äta riktig mat och inte bara ösa i kaffe och nougat... Tacksam är jag också för att ha en så snäll granne som hjälper mig att bära ner lådor och böcker till bilen! Man borde få flytta med grannar när man flyttar!

Nedan en bild på den fantastiske Heston och har ni inte sett hans program Heston's Feast så gör det!

tisdag 17 maj 2011

Utmattningssyndrom INTE = depression!

Jaha så har jag haft en dust med väggen igen, eller har, rättare sagt. Igår passade jag på att bryta ihop hos sköterskan på vårdcentralens öppna mottagning där jag var på besök med dottern och hennes onda knä. Det positiva var att sköterskan lyssnade, förstod och konstaterade att jag behöver hjälp och en läkare som faktiskt finns kvar på vårdcentralen, de är inte så många. Blev rätt sur då hon menade att utmattning och depression är samma sak för det är de inte alls. Jag är INTE deprimerad (det har jag papper på =). Däremot är jag in i själen trött, orkar inget, har tappat större delen av min kognitiva förmåga och får helt enkelt inte ihop saker och ting. Det har varit mycket nu igen och eftersom jag egentligen aldrig tog tag i utbrändheten då i augusti 2009 så SKA jag göra det nu! Ja, under förutsättning att läkare, FK och andra är med på det då... Jag vill inget hellre än att börja jobba och få in pengar men inte till vilket pris som helst. Jag vet att jag måste ta itu med vissa saker innan jag börjar jobba. Jag vet också att det vore förödande att jobba inom socialt arbete eller att pendla just nu. Så på önskelistan står:

* Vila och återhämtning
* Terapisamtal
* Jobb i Ulricehamn, med vad som helst faktiskt utom socialtjänst

Och när jag ändå håller på så:

* Lugna icke bråkande barn
* En flådig utlandsresa med de små
* En låååånghelg i London på lyxhotell och en hög med pengar
* En vecka i stuga i Bohuslän
* Att alla mina saker magiskt flyttar till nya lyan utan att packas och bäras
* Att få må bra i mer än en vecka i taget

Aldrig att jag hade trott att JAG skulle drabbas av det här! Jag som är stark, organiserad, reflekterande, har koll på min kropp och dess signaler och är allmänt positivt inställd till livet. Kanske just därför? Det är ju det här med duktighet och "kan själv-syndromet". Vad gör jag för fel liksom? Varför händer det alltid saker runt mig och varför går det mesta på tok?

Sak samma nu kommer jag att få hjälp och jag SKA reda ut det här! Jag har 30år kvar att arbeta och jag vill må bra under tiden. Just nu känns det som att det aldrig kommer gå över. Att jag alltid kommer vara den här "svaga" människan som jag knappt känner igen. Men, det går att ta sig igenom och det ska jag minsann göra!

You get by with a little help from your friends....man ska bara kunna ta emot hjälp också...

söndag 15 maj 2011

Somrigt var det här

Tänkte pigga upp bloggen med lite somrigt, om nu gräs är det? Går snart tillbaks till min mer röd/orange/lila färgskala igen, jag lovar.

Idag har jag röstat och jag hoppas ni gjort detsamma!

Jag skulle hunnit med SÅ mycket i helgen men icke. Gårdagen spenderades på vårdcentral & röntgen i Borås med dottern som skadat knät. Röngen visade inget men doktorn tror att det kan röra sig om led- eller korsbandsskada. Bara att vänta och se. Röntgenpersonalen tyckte jag var i behov av att fotas men jag lugnade dem med att min hosta minsann är mycket bättre... Som om hostan inte var nog har jag hostat till mig någon sorts sträckning som sitter vid svanskotan och gör helvetiskt ont och inte alls är till någon hjälp när jag ska pacaka och bära.

Nä, här är faktiskt mest elände just nu så jag återkommer när jag har något intressantare att skriva om.

lördag 14 maj 2011

VIKTIGT val på gång!!!

Snälla ni, om ni inte varit och förtidsröstat så gå och rösta imorgon i Västra Götalands Regionval! Det är ett ofantligt viktigt val! Jag hade egentligen tänkt skriva ett långt inlägg om viktigheten och vad det handlar om men min vän Petra har gjort det så mycket bättre. Läs gärna hennes inlägg HÄR!

Personligen har jag inte ett dugg svårt att bestämma vad jag ska rösta på eftersom jag är 100% för lika vård till alla oavsett bostadsort eller inkomst. Alltså röstar jag rött!

Jag har ju tyvärr en hel del erfarenhet av vården i Sverige och konstaterar att det inte går åt rätt håll utan förfärande fel. Det ser ut som att de bestämmande fått för sig att USA är ett land att ta efter och det skrämmer mig. Jag vill inte att människor ska behöva dyra försäkringar för att få vård. Inte heller vill jag, som Petra skriver, riskera att inte ens få en försäkring för mig och mina barn pga befintliga sjukdomar eller eventuell ärftlighet.

Jag förstår inte riktigt hur de tänker som vill satsa på en vård som inte är för alla, kanske tror de att de aldrig kommer drabbas av sjukdom eller låg inkomst. Tyvärr är det ju så att vem som helst kan drabbas och det på ett kick. Jag är ju själv en sådan som gått från en hög inkomst till en som är lägre än hälften av vad jag hade, från en dag till en annan. Och, eftersom jag varit sjuk en hel del under den här tiden så är jag enormt tacksam över att kunna få vård trots brist på pengar och privat försäkring.

Apropå bristen på bilder i mina inlägg... Saken är den att jag helst inte vill sno andras bilder men är för lat för att ladda upp mina egna... Hoppas bli mindre lat på sikt!

torsdag 12 maj 2011

Telia = Felia, igen!

Jag har varit Telia hyfsat trogen genom åren förutom en sväng till andra bolag då när de kom för att kolla läget. Inget av dem slog Telia trots allt så nu har jag bredband, mobil, hemtelefon och digital-tv hos dem. I skrivande stund har jag lust att säga upp allt och vara hur otrogen som helst, men det går ju inte (tvångsabonnemang ni vet).

Eländet började när jag ringde för att flytta telefon & bredband. Ni förstår att sådant går inte att göra samtidigt, bredband tar 8-10 dagar att flytta efter att hemtelefonen flyttats. Som jag skrivit innan skulle jag då vara smart och lägga telefonflytt i tid så att bredband fanns vid inflytt utan att bli av med det en längre tid. När jag så fick sms om att bredbandet skulle flyttas nästan samtidigt som telefonen ringde jag Telia och bad dem flytta fram det hela. Kundkillen var mycket vänlig och hjälpsam och skulle fixa detta. Döm om min förvåning när telefonen är flyttad när jag vaknade idag! Eftersom jag har sjuk son hemme är det bra att ha hemtelefon så att han kan få tag på mig om jag måste ut på något ärende eller bara få lite luft. Jag ringer alltså Telia för att få hjälp men blir bortkopplad x2, jag ger upp. Så, nu har jag ingen hemtelefon förrän den 26:e och bredband & tv försvinner på måndag...kan gå precis hur som helst! Men jag anar att det blir lite trist utan det.

Så vad mer?! För det lilla kan ju inte reta upp en så till den milda grad? Helt rätt! Nu till digital-tv hos Telia. Det har fungerat utmärkt och varit bra pris men så meddelades det att avgiften skulle höjas med över 40:-/månad, det är rätt mycket per år det. Jag ringer för att undersöka ev rabatter för att man är trogen kund. Sådana fanns icke men om jag förlängde avtalet skulle jag få en ny och bättre box. Jag ville då vara säker på att få de kanaler vi är mest intresserade av och jodå, de provkanaler vi haft ett tag från Disney skulle vara kvar i paketet likaså programbiblioteken för de tecknade kanalerna. Självklart visar det sig att så inte är fallet! Och självklart kan de inte göra något åt att det ljugits för mig heller...jag är fast hos Telia. Å andra sidan, här i stan finns inte något bra alternativ så det är att välja mellan pest & kolera.

Telia har ändrat om i sitt digitala utbud och det är svårt att få överblick eller ens förstå hur de tänkt....eller ok, de har tänkt suga ut så mycket pengar som möjligt från barnfamiljer. Jag har det stora kanalpaketet där ingår några barnkanaler MEN vill man ha kanalerna Boomerang och Disney XD måste man teckna tillägg och får då dessa två kanaler samt ett antal som redan ingår i stora paketet. Förvirrande? Inte heller ingår alla programbibliotek i det stora paketet utan även här måste man köpa till tjänster. Så, om jag skulle få det som Telia sa redan ingick så skulle kostnaden för tv bli ca 300:-/månad vilket går fett bort. Till det kommer ju också avgift till Radiotjänst (något som stör mig än mer men det är en annan bloggpost det). Jag tycker det är helt galet att behöva betala flera tusen per år för att se på tv!

I övrigt retar jag mig på att hyresvärden äntligen rensat rabatten vid uteplatsen. Konstig sak att reta sig på? Njae, den som rensat har rensat bort ALLT inklusive blommor och buskar men lämnat kvar ogräs längs kanter och även mitt i. Det ser ut som något djur varit där och bökat och smaskat. Fult & surt!

Nedan en bild på min nya leksak, en internetradio!

Tebax!

Då var jag tillbaks efter min lilla utflykt till Wordpress, det fungerade inte riktigt med bilder, länkar och utseende på bloggen däröver. Man kan säkert lära sig det, har sett en tjock tidskrift på Ica om hur man använder Wordpress på bästa sätt...men ska det behövas? Nej, då är jag hellre här där det nästan ser ut som jag vill, är lätt att få upp bilder och länkar men förvisso inte funkar så bra med kommentarerna. Å andra sidan är det inte så många som kommenterar så det spelar mindre roll i sammanhanget. Nåja, tillbaks är jag!

Nu ska det filas på inlägg om Telia som jag är allt annat än glad på just nu. Återkommer när jag skrivit klart!

tisdag 10 maj 2011

Flyttlasset har gått!

Ja inte till nya lägenheten, iaf inte helt och hållet, jag bär och släpar lite varje dag för att dra ut på det roliga liksom. Nej, det är bloggen som flyttat till ny adress! Jag har funderat på att flytta den länge men inte kunnat bestämma mig för åt vilket håll, WordPress eller LiveJournal. Båda är bra på sitt sätt och jag har bloggat på dem båda förr, bloggar som haft typ tre inlägg per år eller så... Nu föll valet på WordPress, den ser inte riktigt ut som jag vill men jag får lära mig allt eftersom antar jag. Att jag till slut bestämde mig beror på att en av mina favoritbloggar har flyttat dit så jag slipper känna mig så ensam =)

Vill någon fortsätta att följa min blogg så är adressen: http://festivalmamman.wordpress.com/

Hoppas ni kikar förbi! Vi ses!

onsdag 4 maj 2011

Bättre och bättre!

Efter några dagar med skyhögt intag av Penicillin börjar jag må hyfsat. Idag har jag till och med varit ute och rört på mig, grejat lite lätt i nya lyan och hämtat färg. Själva målningen får jag leja bort till någon för jag kommer inte orka än på ett tag. Färgen som dottern ska ha på en vägg i sitt rum ser helt galen ut men vem vet, den kan ju förändra sig när den väl är på väggen...Foto kommer när det är målat, den måste ses! Att beskriva den är svårt men mörkt lysande cerise/lila kanske?

Konstaterar att den bästa bot som finns när man är sjuk är spinnande katt på magen! Tänk om några veckor när vi har två katter så frisk jag kommer att vara! Här kommer foto på lilla Yrla som kommer döpas om till Wookie, gissa varför. Nu ser hon liiiite slug ut på fotot men bedårande söt ändå, tycker jag.

tisdag 3 maj 2011

Deckardrottning...

...är jag så till vida att jag älskar deckare eller ska man kalla det crime? Deckare känns mer Agatha Christie, fast hon är inte fy skam hon heller. En av mina favoritförfattare i changern är Val McDermid, ni har säkert sett tv-deckare baserade på hennes böcker som handlar om kommissarie Carol Jordan och profileraren Tony Hill. Tv-serien är faktiskt lika bra som boken och det tycker jag trots att jag läste först och såg sedan, huvudkaraktärerna är perfekta i sina roller! I London köpte jag senaste boken Fever of the Bone och den var absolut ingen besvikelse utan tvärtom ville jag inte riktigt påbörja sista kapitlet för att slippa läsa kart. Det jag tyjer är så bra med just den här serien är främst att Val McDermid skriver otroligt bra, har koll på omvärlden och att det alltid finns karaktärer i olika åldrar, olika nationaliteter, härliga personligheter och kmplexa förhållanden. Läs gärna hennes alster!




Andra kriminalare jag tycker mycket om är Ian Rankins böcker om polisinspektör Rebus som utspelar sig i Edinburgh. Han är förvisso lik många andra kriminalsnutar, lyssnar på underlig musik, är en ensling och dricker för mycket (Mankells Wallander typ). Mankell hör också till favoriterna, så klart!



Michael Connelly är en tredje favorit vars Harry Bosch även han sällar sig till de drickande enslingarna men i Los Angeles. Han har även skrivit två andra serier med andra karaktärer men de olika karaktärerna gästspelar ibland i varandras böcker vilket är lite kul.




Det (dricker i ensamhet och lyssnar på underlig musik) gör däremot inte Jeffrey Deavers karaktär Lincoln Rhyme, en totalförlamad kriminaltekniker som tillsammans med polisen Amelia Saschs löser de mest fasansfulla brott. Tyvärr blev det helt fel när film skulle göras på böckerna och Denzel Washington och Angelina Jolie fick huvudrollerna, inget fel på dem för de tittar jag gärna på men hur fel som helst när man läst böckerna. Av samma anledning har jag inte sett mer än första filmen av Stieg Lrssons böcker. Michael Nykvist?!? Hur tänkte de då??? Annars älskade jag böckerna och kan inte låta bli att undra hur de resterande skulle sett ut. Vad jag förstår hade han kontrakt på ca tio böcker och alla skulle vara olika sub-changrer inom deckar-changren, intressant.

Men nu var det ju deckardrottningar det skulle handla om?! Det finns ett antal att välja mellan och fler poppar upp var dag verkar det som, vilket gör det lite svårt att hitta de riktigt bra. Men jag satsar gärna på säkra kort, Elizabeth George som skriver om inspektör Lynley och Barbara Havers som även de finns på tv och är helt klockrena. Böckerna utspelar sig i Storbritannien och jag har följt dem så länge att karaktärerna känns som gamla kära vänner =) Enligt mig mycket läsvärt och lustigt nog tycker jag att den svenska översättningen ibland til och med är bättre än orginal, dethänder annars aldrig. Nedan en bild på Havers & Lynley, ni känner nog igen dem.




Andra kvinnor som jag gärna läser är Kathy Reichs som skriver om en rättsantroprolog vid namn Tempe Brennan. Tempe har ett trassligt privatliv och delar sitt liv mellan South Carolina och Montreal, Canada. Det är just skillnaden mellan de två platserna och hennes liv på dem som gör det så intressant men även det att hon arbetar med gamla lik (så att säga) och inte bara nya mord och bedrövelser. Bra karaktärer även om jag kan känna att historierna ibland blir lite väl otroliga.

Minette Walters har jag inte läst något av på ett bra tag, borde kanske se vad hon hittat på de senaste åren. Henner böcker utspelar sig i Storbritannien och hon har ingen återkommande karaktär utan alla böcker är helt fristående och olika. Den jag kommer ihåg bäst i skrivande stund är den första jag läste "Skulptrisen" (1995) som för mig var något helt nytt. Grym, med en otroligt stark huvudperson och välskriven.

Sist men inte minst vill jag slå ett slag för två riktiga deckardrottningar! Ruth Rendell och P.D James som båda varit mycket produktiva, särskilt Rendell som även skrivit under pseudonymen Barbara Vine. PD James skriver om Adam Dalgliesh en poetisk kommissarie med hjärtat på rätta stället även om han ter sig lite torr ibland. Rendell skriver om kommissarie Wexford men har skrivit lika många helt fristående böcker på olika teman (alla i deckarchangren dock, mer eller mindre). Givetvis utspelar sig båda författarnas böcker i Storbritannien, jag är ju lite förtjust i det där landet.

Dagen efter...

...den historiska händelsen, för en sådan är det allt. Jag har funderat lite och tycker det är ganska otäckt att USA kan gå in i ett annat land och avrätta en männsika, bara sådär liksom. Iofs är de ett av ganska få länder i världen som fortfarande har dödsstraff och då ligger det helt i linje att göra så kanske? Men ändå! Skrämmande!
Jag tänker också på Bin Ladens barn och fruar som var i huset där han avrättades, det måste ju varit fasansfullt? För det är ju så att även monster som Bin Laden, Hitler och Saddam Hussein säkerligen hade sina goda sidor och kunde visa kärlek mot de som var nära.

Jag har inte sett några nyheter alls idag och gär det antaglien inte heller, läst har jag gjort men det finns inte så mycket matnyttigt att hämta. Jag hittade dock ett debattinlägg av Helle Klein som kan läsas HÄR. Bra skrivet! Jag tänker inte analysera eller kommentera utan bädda ner min trötta kropp i soffan istället. Jag mår mycket bättre men efter en tur till nya lägenheten för att mäta väggar för inhandling av färg så är jag helt död. Behöver lite energi tills de små kommer hem från sina kompisar och gastar efter mat =)

Ha det väl därute!

måndag 2 maj 2011

Västs seger över terrorismen?

Det går liksom inte låta bli att skriva efter dagens pangnyhet (i flerdubbel bemärkelse) om att Osama Bin Laden dödats (avrättats?) i Pakistan. Vi såg det på nyheterna i morses dottern och jag. När det visades scener från USA med massor av människor på gatorna lät det såhär: L-Mamma är det krig där?!. Jag -Nejdå, de firar. L- Vad firar de då?. Jag -Att Osama Bin Laden är död. L - Eeeeew!!!! Sund reaktion tycker jag! Jag har inte sett på nyheter idag eftersom jag finner bilderna från USA med firande, sjungande, skanderande och flaggviftande människor helt fruktansvärda. Inte firar man någons död oavsett hur hemsk personen varit?

Sen är det ju ingen seger över terrorismen heller, tyvärr. Min försa känsla vid beskedet i morses var oro över vad som händer nu. Förvisso tror jag inte att Al-Quaeda är ett så tätt sammansatt nätverk som många verkar tro men, det vore ju förunderligt om karl inte lämnat några instruktioner alls om ifall han skulle dö. Nåja, det är ingen idé att gå omkring och vara rädd för terrorister, då har de ju vunnit....eller är det kanske USA som vinner isåfall som gör sitt bästa för att skrämma oss alla? Å andra sidan ligger väl inte Sverige så långt efter med nya antiterror-lagar som på ett grovt sätt påverkar människors frihet...

Som dottern sa, det är en hemsk, hemsk värld mamma! Bara elände! Tog genast med henne till fönstret och visade på träden som håller på att bli gröna, den vackra blåa himlen, fåglar som kvittrar, katt som spinner, mamman som kan bota akut kramsjuka och en massa andra vackra ting som föll mig in.

söndag 1 maj 2011

Förlängt avbrott

Efter några dagars sjukdom tyckte jag så den 26:e att jag iaf skulle kunna fira min STORA födelsedag med att bli bjuden på lunch och gå ut och äta med de små på kvällen då kalaset belv inställt. Dum idé visade det sig! Nu har jag legat nedbäddad sedan i torsdags med lunginflammation. Funderar på om man får magrutor av allt hostande, ont gör de iaf! Ont gör det iofs överallt...

SURT eftersom flyttplaneringen gått helt åt skogen redan. Nåja, det är bara att bli bra och fortsätta bära, måla, greja och dona så snart det går.

Är tillbaks så snart jag orkar. Tyckte just jag mådde riktigt bra (det gör jag i förhållande till igår) men efter en promenad mellan soffa och kök samt utfodring av husdjur och tillbaks s var jag tvungen att vila... Jag ska nog ta det lugnt tror jag bestämt.

söndag 24 april 2011

Tillfälligt avbrott!

Är strax tillbaks och skriver men är just nu däckad av först glutenförgiftning och sedan en elak förkylning på det =( Har mått bättre men är iaf bättre idag än igår, då lämnade jag bara soffan två gånger på 12 timmar...idag har jag varit på flera långa utflykter till köket minsann.

onsdag 20 april 2011

Ungdomar och skitjobb

Oj vilket rabalder det blivit på grund av att Karin Wanngård (S) i en intervju fick frågan om vilka förändringar hon vill driva igenom svarade "Vi ska inte slussa ut massor av arbetslösa ungdomar till skitjobb.". Två KD-politiker har gått i taket och skriver följande men hur vore det att ta reda på vad hon menade först? Eller så kanske de helt enkelt missuppfattade det hela, svårt men fullt möjligt.

Jag håller med Karin Wanngård helt och fullt! Jag tycker verkligen inte att ungdomar ska tvingas ta tex. sälj-jobb där de inte har någon fast lön, tvingas betala dyra pengar för lämpliga kläder eller för resor till jopbbet och sedan inte ens kunna betala sin hyra. Jag tycker inte det är ok att jobba för provision som sedan utebilr om man är sjuk en dag under månaden. Jag tycker heller inte det är ok att ungdomar satsar tid och svett på utbildningar som inte leder till något annat än arbetslöshet.

När jag skulle välja gymnasie för hundra år sedan så hade syon grym koll på vilka utbildningar som med största sannolikhet skulle leda till jobb och inom vilka utbildningar det fanns för mycket arbetskraft. Så verkar det inte vara alls nu. Sen tycker jag också att alla dessa estetiska utbildningar blir större och populärare. Jag förstår varför ungdomar vill gå dem, det hade jag också velat. Men, hur många av alla dessa ungdomar kommer någonsin arbeta inom det estetiska området? Att sedan många av utbildningarna i fråga är direkt dåliga och kör med falsk marknadsföring är förkastligt. Jag pratade med en vän som gått ett estetiskt program med inriktning keramik. Hon och de andra studenterna trodde att de skulle vara keramiker när de gått ut meni själva verket hade de knappt kommit längre än att centrera leran på skivan. Ska det få vara så??

Skolan är ett område som retar upp mig till den milda grad när jag pratar om det och faktiskt gör mig själv uppmärksam på alla dess problem. Ett av de största problemen är nya lärare som använder gamla stenåldersmetoder i undervisningen. Metoder som beprövad forskning visat att de är direkt förkastliga. När kommer den där nya skolan? Eller just det, man ska satsa på tio skolor för de riktigt duktiga, skrota specialskolorna för de som behöver mer stöd (de ska integreras i vanliga klasser), DET är den nya skolan? *ARGH*

måndag 18 april 2011

Funderingar...

Det är lite mycket nu känns det som. Måla nya lägenheten, flytt, födelsedag och oro. Jag har fått tid för magnetröntgen och det skrämmer lite eftersom jag inte är jätteförtjust i vare sig trånga utrymmen eller att ligga fastspänd och helt still. Sen dröjer det veckor tills jag får resultatet och vänta är aldrig kul. Jag försöker koncentrera mig på att jag säkert oroar mig helt i onödan och att det inte är något fel alls på mig men det är svårt. Ögat krånglar fortfarande och något måste det ju bero på? Likadant tröttheten och glömskan... Å andra sidan kanske jag bara är hypokondrisk som jag varit hela livet? Eller nä just det, det var ju gluten & laktosintolerans.

Bitter? You bet! När det gäller sjukvård och läkare så är tilliten inte särskilt stor, på goda grunder. Jag blir också lite sur på mig själv som hela tiden envisas med att skämta bort alltihop, men sån är jag. Bättre att försöka vara positiv och förtränga tills jag har fakta, som sagt de kanske inte hittar något fel. Tucker jag har tur om de hittar en fin och fungerande hjärna där inne ;-)

Konserten i fredags var grym! Ok, de (Hardcore Superstar) verkade lite småtrötta men det var himla kul att de blandade gammalt och nytt helt hejdlöst. Vi missade tyvärr Crashdiet som gick på först (de borde varit tvåa) och fick aldrig höra om de spelade min favoritlåt. Men så på efterfesten frågade jag trummisen och fick klart och tydligt veta att nej, One of a Kind kommer aldrig spelas live =( Surt!

För övrigt har jag fått smak på Mojitos...dyrt men oj så gott och smak av sommar. Apropå sommar har bord, stolar och parasoll åkt fram på vår uteplats, till helgen blir det grillpremiär med grannarna! Ja, om inte det ösregnar då förstås...men man kanske kan få grannen att grilla under parasoll och äta inne? =)

Och här skulle det varit en fin bild men jag hoppar det.

lördag 16 april 2011

Musikaliskt, Dag 9

Dag 09 – en låt du kan dansa till.

Äntligen en som är lätt! Eller ok, självklart kan jag dansa til en himla massa låtar men den här! Den KAN man inte stå still till!!

Jag ger er, Satan Takes a Holiday med låten Missy! Tada!



onsdag 13 april 2011

Musikaliskt, Dag 8 & parkeringskrig

Dag 08 – en låt som du kan hela texten till.

Jag må ha alzheimers light och alltid haft, jag glömmer titlar på låtar, filmer och böcker men texter, de kommer jag ihåg! Å andra sidan, efter ett glas vin sitter inte en enda hel text... Här kommer iallafall en ganska ny låt med Crashdiet. Låten finns tyvärr bara som bonusspår på en singel och jag har aldrig hört dem köra den live =( Men vem vet, kanske kör de den på fredag om jag har tur...

I övrigt pågår det tydligen krig angående parkeringarna på vår gård. Huset har annars varit förskonat från grannfejder under de två år jag bott här så det är ju trist. Å andra sidan är det inte de mer nyinflyttades fel. När jag och två av mina grannar flyttade in blev det klart och tydligt tesagt från värden att, du har parkering 1, du 2 och du 3. Vi har alla varit lydiga och ställt oss på våra tilldelade platser men, no more. Nu är det djungelns lag som gäller och först till kvarn. Själv flyttar jag ju, tack och lov, riktigt snart! Jag får nyckel nästa vecka, yay! Så nu blir det till att måla, packa, bära och slita, nästan tur man är arbetslös....eller inte.



tisdag 12 april 2011

Musikaliskt, Dag 7

Dagens musikaliska fundering, Dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle.

Vad trevligt det hade varit om en låt bara poppat upp och varit klockren till något av dessa inlägg! Sen beror det ju på hur man tänker gällande frågan...konsertminnen tex då finns det massor av låtar som påminner om ett tillfälle. Men, tillfället kanske ska vara lite roligare än så?

Här kommer iaf en låt med en av mina franska favoriter, Pascal Obispo med Milèsime. Den påminner mig om när jag fött min son och jag låg utslagen i sängen och tittade på honom. Hade dubbelsidig lunginflammation och han kom till världen med akut kejsarsnitt så mina minnen från tillfället ifråga är något dimmiga. Men jag kommer ihåg att jag låg ensam på ett rum utan tv eller radio så min far kom upp med en billig liten cd-spelare och på den spelades då Millèsime.
Nu sjunger han förvisso "C'est ça être père", "Det är så det är att vara far" men det funkar ändå.


måndag 11 april 2011

Regionvalet i Västra Götaland - oviktigt enligt Statsministern!?!

Nä nu blir jag arg på riktigt! Det började med att Håkan Juholt skickade en utmaning om debatt till Reinfeldt som nobbade med motiveringen att S ändå inte har någon riktig politik och inga sakfrågor. Det var irriterande nog! När jag nu så läser att Reinfeldt påstås ha sagt att det inte är en viktig debatt då kokar jag nästan.

Debatten i fråga skulle hållas i Göteborg som en del i upptakten till Regionvalet i Västra Götaland, ett MYCKET viktigt val för alla....utom Reinfeldt då. Enligt Expressen säger Reinfeldt "Det är de som söker väljarnas mandat där som ska föra debatt när de söker vinna väljarnas förtroende, säger han till TT.". Jamen ok, då är jag med! Han vågar inte! För det är ju så att när det gäller sjukvård så leder S stort och har mer förtroende. I samma tidning (om man ens kan kalla den det?) står att S nu leder i opinionsmätningar...om man nu ens tror på sådana mer än på tomten.

Angående valet så är det djup tragiskt att det ens behövs! Det är bananrepublik-nivå på hela grejen. Jag hoppas innerligt att Sverige aldrig behöver uppleva ett lika illa utfört val som 2010.

Så, HALLÅ allihop! Gå och rösta i valet till Regionen, det ÄR ett viktigt val, så det så! Jag kommer skriva mer om valet när det närmar sig.

Nu, dags att sova! Jag ska till läkaren tidigt imorron och hoppas få med ett barn till skolan på vägen men tror inte så mycket på det. En har feber och den andra fortfarande ont i sina öron =(

Musikaliskt, Dag 6

Dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe. Verkar som om alla dessa dagens låt är svårvalda...Nej, jag kollade inte igenom alla frågor innan jag kopierade listan.

Ett ställe...hmm, redan Bad Romance var ju Orust så jag kanske ska välja något lite längre tillbaks i tiden? Ok, Saalbach, Österrike 1983 eller -84. Ringde just min far för att ta reda på årtal, han är grym på att komma ihåg sådana i motsats till mig. Men, vi kunde inte enas...Vi hade dock ett långt samtal som gick från Österrike till Kanarieholmar och Grekland och de resor vi gjort tillsammans genom åren. Mycket trevligt! Tänk att en liten blogglista med musik kan ge så mycket?! =)

Iallafall, på nämnda resa besökte jag en pub tillsammans med ett svenskt par som i mina ögon var gamla, typ 35-40. De ville att trubaduren skulle spela Mrs Robinson minst tre ggr/kväll och jag minns än hur otroligt förälskade de såg ut där de dansade. Vart min far höll hus vid dessa tillfällen har jag ingen aning om. Jag var ca 14 och vuxen, så det så!


söndag 10 april 2011

Och här vare sjukt, igen

Sonen var hemma on/off förra veckan med skrällande hosta, mestadels nattetid = komatrött hela förmiddagarna = ingen skola. Under helgen har han fått dubbelsidig öroninflammation och haft SÅ ont stackarn. Men, med en stadig dos penicillin ska det väl bli bra. Dottern har hostat on/off i flera veckor och var på bättringsvägen förra veckan, antar att simträningen gjorde det hela sämre igen =( Nu är hon riktigt dålig, hostar mer eller mindre hela tiden och lyckas till och med överrösta tv'n som sonen skruvat upp ljudet på till nivå öronbedövande. Han hör nämligen riktigt illa pga inflammationen, brukar det verkligen påverka hörseln? Hoppas de kryar på sig snabbt för att ha båda hemma 24/7 är definitivt ingen semester! Nåja, jag har roligeheter att se fram emot på fredag! Då ska jag till Göteborg och se Crashdiet & Hardcore Superstar med förfest högst upp i närliggande hotell och efterfest på Trädgårn, kan inte bli annat än kul, dessutom i toppensällskap! Ja, om jag får barnvakt till de små nu då...morföräldrarna deras är till åren och inte helt krya = hostiga barn går liksom bort så håll tummar & tår!

Själv ska jag fila på en mycket viktig jobbansökan. Jag har hittat ett jobb som jag vill så gärna och mycket att det nästan gör ont, hur skriva en sådan?? Så när ni ändå håller tummar & tpr, håll lite till vettja!

I överigt har det varit en underbar dag, jag har suttit i solen på bakgården och läst tidningen med en kopp kaffe. Tog ikväll en promenad till affären och det var ljummet ute!! Det är definitivt på väg åt rätt håll nu!

Musikaliskt, Dag 5

Dagens var inte heller lätt att begränsa! Dag 05 – en låt som påminner dig om någon, gör inte de flesta låtar det? Jag kopplar lika ofta låtar till personer som till händelser och känslor.

Men till slut valde jag den första som poppade upp och irriterar mig på att jag inte har med så många riktigt gamla låtar, det kanske kommer sen? Iaf så påminner låten om en person jag träffade på Orust förra sommaren, en person som det klickade direkt med men som tyvärre befinner sig för långt bort. Tur att Facebook finns så att man har koll på hur det går och vad som sker! men snart är det sommar och då lär vi ses igen, härligt!

Så, här är Lady Gaga med Bad Romance! Tycker att Gaga är helt fantastisk måste jag säga, av flera olika skäl men framför allt för att hon är som hon är. Hon står upp för de svaga/utstötta och hon gör dessutom najs musik.



fredag 8 april 2011

Musikaliskt, Dag 4

Uscha, dagens Musikaliskt är riktigt svår! Dag 04 – en låt som gör dig ledsen...

Jag blir mest glad av musik eller uppeppad, arg, betänksam, galen, ja det mesta med inte ledsen och blir jag det beror det på ledsna minnen. Men, sådana brukar ju blekna med tiden så då handlar det mest om nostalgi och tankar på det som varit.
Här kommer iaf den fantastiska Natasha St:Pier med Tu Trouveras och den kanske inte gör mig ledsen utan mer melankolisk (och nej, jag tycker inte det är samma sak).


Allianspåhitt och annat elände!

Jaha, alliansen har insett att underhåll och drift av järnväg behöver mer pengar och ska nu satsa 800 friska miljoner...undrar varifrån de pengarna ska tas? Hägglund konstaterade att de 800 miljonerna handlar om "nya pengar". Att järnvägen sedan ska avregleras fullt ut nästa år, hur får man ens ihop det hela? Tror man verkligen att avreglering skulle göra tågtrafiken bättre? Det krävs det ju inte ett geni för att inse att, it's not gonna happen. Något som fungerar dåligt med bara en aktör lär ju inte fungera bättre med flera! Man kanske skulle lära av de länder som redan försökt, har misslyckats och gått ifrån avregleringen?

Nu är det hela inte helt negativt för det behövs verkligen en storsatsning på järnvägen. Undrar om Götalandsbanan ingår i planerna? Antagligen inte =(

Vad mer på nyheterna? Jo, surprise, NATO vägrar be om ursäkt för att man dödat rebellsoldater på marken i Libyen. Att vänligt sinnade soldater skulle bli dödade kunde man ju räkna ut redan innan, men att skylla på diverse saker låter bara dumt. Jag läste Generation Kill för ett tag sedan och efter det finns det inget som förvånar när det gäller misstag i krig. Underligt att jag inte skrivit om Sveriges medverkan i krig innan! Eller kanske inte, det retar mig så till dem milda grad att jag ändå inte kan skriva något sansat. Sverige har iaf enligt mig inte i NATO att göra! Det finns plenty av annat vi kan göra för att hjälpa diverse länder i den, förhoppningsvis, demokratiska processen UTAN att hålla NATO i hand. Skämmigt!

torsdag 7 april 2011

Musikaliskt, Dag 3

Dagens musikaliska hjärngympa för att leverera, dag 03 – en låt som gör dig glad, är inte över eftersom jag i skrivande stund inte bestämt mig. Gladlåtar finns det gott om men även här är det svårt att bestämma en och endast en. Men ja, nu vet jag! Det är ett aningens underligt val tror jag...Hardcore Superstar - Honey Tongue. Den råkade jag hitta hösten 2009, jag hade hört den massor av gånger men inte riktigt hört den, som så ofta med cd-skivor. Men så, en morgon på väg till jobbet dök den upp just när jag behövde den. Jag var ledsen, trött, arg och ville inte alls åka och jobba (detta var någon månad efter att jag gått in i väggen). Än idag har jag den som klockalarm som väcker mig på morgonen =)


onsdag 6 april 2011

Dumhet på SVT Debatt, på hög nivå!

Jösses amalia! Funderade på om det hela var ett aprilskämt men nej, det är ju den 6:e... Läs gärna här för egen uppfattning.

Måste påpeka att Taube skrev Flickan i Havanna 1921, ironiskt nog första året som kvinnor fick gå och rösta. Men seriöst, att ta upp detta på det sätt som i debattinlägget lägger hela debatten om jämställdhet och feminism på en mycket underlig nivå. Ungefär samma nivå som Mona och Toblerone... Alltsa, vill vi verkligen att alla framträdande människor ska ha ett helt fläckfritt förflutet utan minsta lilla lik i garderoben? Eller vill vi ha vanliga dödliga? Mitt val är enkelt!

Sen tycker jag väl förvisso att det hade varit skojigare med Pippi än hennes skapare på tjugan.


Musikaliskt, Dag 2

Dagens låt var inte lika svår! Dag 02 - Din hatlåt. Det finns iofs några stycken jag inte riktigt klarar av men bara en som är värd titeln och det är Hej Hej Monika med Nic & the family. Lite synd för Nic blev jag riktigt förtjust i under Hej Hej Sommar för några år sedan...men det kan inte bli rätt jämt. Mina barn tyckte det var SÅ kul att spela den här för mig på grund av mina lustiga ansiktsuttryck. Hoppas inte någon av dem läser bloggen för då börjar de väl igen...



I övrigt bjuder dagen på grått, grått och regn vilket dämpar humöret lite eftersom jag måste ge mig ut i eländet. Men, säger vän av ordning, använd paraply! Jo, det kan man göra men jag har gett upp, det blir så dyrt att hela tiden köpa nya paraplyer när jag glömt det gamla någonstans och inte har den blekaste om var.

tisdag 5 april 2011

Musikaliskt, Dag 1

När man inte kommer på något kul att skriva så kan man alltid ta till en av de många blogg listor som far omkring på bloggar. Än har jag inte hittat så många jag faktiskt vill svara på men nu så! Här kommer en lista om musik och det passar mig ju bra, särskilt som jag knappt skrivit om musik alls den senaste tiden (eller längre än så). Jag tvivlar på att det blir ett inlägg per dag men vi får väl se.

Jag börjar väl från början med ettan dårå...1. Din favoritlåt.

Jösses, kunde de inte börjat med en svårare fråga eller? Favoritlåt beror ju på dagsform, årstid, årtal, vad man för tillfället är insnöad på och en himla massa andra faktorer. Men, just idag väljer jag Dancing On My Own med Robyn eftersom jag hörde den läskigt tidigt imorses och blev på bra humör. Den doftar sommar, Orust, Peace & Love där vi fick se henne göra en makalöst bra spelning och mys.





Listan i sin helhet så ni vet vad ni har att se fram emot, eller inte...


dag 01 – din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

måndag 4 april 2011

Boklista

Hittade en lista med 100 bra böcker på en blogg jag följer, den hittar ni HÄR. Bloggen är väl värd att titta in på om ni tycker om att läsa.

Jag har inte läst så många av dem, typ 13, men de tyckte jag mycket om så jag kommer säkerligen läsa flera böcker från listan. En jag verkligen rekommenderar är nummer 5 på listan, Boktjuven av Marcus Zusak en annorlunda och underbar bok som verkligen fängslar.

1. J.R.R Tolkien - Hobbit
2. Mark Haddon - The Curious Incident of the Dog in the Night Time
3. Arthur Ransome - Swallows And Amazons
4. Roald Dahl - Charlie and the Chocolate Factory
5. Marcus Zusak - The Book Thief
6. Philip Reeve - Mortal Engines
7. Louis Sacha - Holes
8. Darren Shan - Lord Loss
9. Philippa Pearce - Tom's Midnight Garden
10. Robert Westall - Scarecrows
11. Eoin Colfer - Artemis Fowl
12. E. Nesbit - The Railway Children
13. Charmian Hussey - The Valley of Secrets
14. Chris Wooding - The Haunting of Alaizabel Cray
15. Elizabeth Laird - Garbage King
16. P.L Travers - Mary Poppins
17. Mark Lamb - Farperoo
18. Terry Pratchett - Going Postal
19. Julia Donaldson - Gruffalo
20. Cornelia Funke - Ink Heart
21. Brandon Mull - Fablehaven
22. Jonathan Stroud - The Amulet of Smakand
23. Kazu Kibuishi - Amulet:Stonekeeper
24. David Almond - Skellig
25. Robin Jarvis - The Dark Portal
26 Brian Jacques - Salamandastron
27. Dean Vincent Carter - The Hand of the Devil
28. Paul Stewart & Chris Riddell - Stormchaser
29. Angie Sage - Magyk
30. Frances Hardinge - Fly By Night
31. Maurice Sendak - Where The Wild Things Are
32. Neil Gaiman - The Graveyard Book
33. Frances Hodgson Burnett - The Secret Garden
34. Philip Pullman - Northern Lights
35 J.K Rowling - Harry Potter and the Prisoner of Azkaban
36. Joseph Delaney - The Spooks's Apprentice
37 Blue Balliett - Chasing Vermeer
38. G.P Taylor - Shadowmancer
39. Christopher Paolini - Eragon
40. Michael Malloy - The Time Witches
41. Anna Dale - Whispering to Witches
42. Dale Peck - Drift House
43. Eoin McNamee - The Navigator
44. Catherine Web - The Extraordinary and Unusual Adventures of Horatio Lyle
45. Julia Golding - The Diamond of Dury Lane
46. Eleanor Updale - Montmorency
47. Brian Selznick - The Invention of Hugo Cabret
48. Enid Blyton - Five on Treasure Island
49. Richard Adams - Watership Down
50. Ian Fleming - Chitty Chitty Bang Bang
51. Jonathan Swift - Gulliver's Travels
52. Leon Garfield - The Ghost Downstairs
53. Jules Verne - Twenty Thousand Leagues Under The Sea
55. Mary Norton - The Borrowers
56. John Boyne - The Boy in the Striped Pyjamas
57. Garth Nix - Sabriel
58. Scott Westerfeld - The Secret Hour
59. Anthony Horowitz - Raven's Gate
60. Anthony Browne - Tunnels
61. Trudi Canavan - The Magician's Apprentice
62. Roderick Gordon & Brian Williams - The Highfield Mole
63. Charlie Higson - The Enemy
64. Lewis Carroll - Alice in Wonderland
65. L.Frank Baum - The Wizard of Oz
66. Kenneth Grahame - The Wind In The Willows
67. Robert Louis Stevenson - Treasure Island
68. Ursula Le Guin - The Tales From Earthsea
69. Rick Riordan - Percy Jackson and the Lighting Thief
70. P.B Kerr - Children of the Lamp:The Akhenaten Adventure
71. Sam Enthoven - The Black Tattoo
72. Adam Gopnik - The King in the Window
73. Linda Sue Park - A Single Shard
75. Isobelle Carmody - Obernewtyn
76. E.E Richardson - The Devil's Footsteps
77. F E Higgins - The Black Book of Secrets
78. Derek Landy - Skulduggery Pleasant
79. Steve Augarde - The Various
80. Patrick Carman - Atherton House of Power
81. Joanne Harris - Runemarks
82. Mark Walden - H.I.V.E
83. Michael Grant - Gone
84. Tom Becker - Darkside
85. Zizou Corder - Lion Boy
86. Michelle Paver - Wolf Brother
87. Liam Hearn - Across the Nightingale Floor
88. Gareth Thompson - The Great Harlequin Grim
89. Rudyard Kipling - Jungle Book
90. J.M Barrie - Peter Pan
91. Lemony Snicket - The Bad Beginning
92. Susan Cooper - Dark Is Rising
93. Suzanne Collins - The Hunger Games
94. Henry Chancellor - The Remarkable Adventures of Tom Scatterhorn
95. Tove Jansson - Moomin's
96. Alan Garner - A Bag of Moonshine
97. Herge - Tin Tin in the Congo
98. Justin Richards - The Death Collector
99. W E Johns - Biggles Learns To Fly
100. Stuart Hill - The Cry of the Icemark

söndag 3 april 2011

Att jobba eller inte jobba...en ickefråga.

Jobba måste jag ju och jag börjar faktiskt bli hjärtligt trött på att bara gå och skräpa här hemma. Det finns saker en masse att göra i hemmet men inte mycket blir gjort när man ändå kan "göra det imorron". Skriva jobbansökan är inte heller helt lätt när självkänslan sjunker för varje uteblivet svar. Det där är lite konstigt, om man har tur får man bekräftelse på att ansäkan är emottagen och har man än mer tur får man veta om tjänsten blivit tillsatt eller ej. I de flesta fall hör man inget alls! Surt när jag sitter och skriver välgenomtänkta och välarbetade ansökningar speciellt riktade för varje tjänst. Att många tjänster dessutom är tillsatta redan innan de annonseras ut gör att man förlorar hoppet.

Så, jag tänker ta tag i saker och skaffa mig en välbetalt och tillfällig tjänst! Jag ÄR bra på mitt jobb det vet jag så på't igen! Jag kan ju söka annat under tiden och tror det är lättare att få en ny tjänst när jag redan har en för då är man ju iaf inte lika desperat.

Sedan var det ju det här med att det känns lite panikartat att ge sig in i hamsterhjulet igen. Lämna barn före 07 och hämta efter 18 är tröttsamt både för mig och dem. Att bara få vara med dem ett par timmar per dag är på tok för lite! Och att på dessa få timmar hinna allt man ska hinna = stress för alla. Hoppas jag hittar en tjänst som inte ligger alltför långt bort!

Helgen har varit händelserik på många sätt, mycket positivt men också fasligt negativt. Den avslutades iaf med en dags målarkurs i Marbäck, jag kunde ju inte vara med igår pga politiskt uppdrag. Men jag var produktiv och hasplade ur mig två "verk". De små tyckte iaf att de var jättefina vilket jag blev otroligt glad för. Nedan syns ett av dem. Det andra kommer på bild senare eftersom bilden jag har inte alls gör de otroligt vackra och eldiga färgerna rättvisa.

På den här har jag bara använt tre färger, vitt, svart och gult. Nästan alla färger jag äger för jag har bara blå, grön och röd också, med dessa färger kan man blanda till alla andra färger om man lägger ner lite tid. Inte väldens bästa bild den här heller, mobilkamera i gult ljus blir sådär och dessutom var den inte helt 100% klar men men =)


fredag 1 april 2011

Socialtjänsten i Mark, igen!

I gårdagens BT handlar en av rubrikerna om Mark kommuns socialtjänst, HÄR, man önskar ju att det vore ett smaklöst aprilskämt men, icke.
Förvaltningen har under lång tid haft inne konsulter som arbetat som bla. socialsekreterare, nu har dessa gjort en JO-anmälan samt anmält till Socialstyrelsen, bra! Åh vad jag önskar att jag vid några tillfällen kommit på att man faktiskt kunde anmält!!

Det är ju inte bara i Marks kommun dessa problem finns, tyvärr. Det här med sekretess är tydligen väldigt knepigt och man har inte tillräckligt med diskusssioner kring lagen och inte heller återkommande utbildning. Jag tänker inte peka ut någon särskild förvaltning men konstaterar att jag hört från socialsekreterare på många olika orter att det är samma sak där. Nu tror jag visserligen inte att detta görs för att skada människor (vilket det oftast inte heller gör) utan på okunskap och i grund en vilja att göra något bra. Men det spelar ju ingen roll, sekretess ÄR sekretess och kan inte bortses ifrån annat än på laglig grund och i undantagsfall.

Hoppas detta kommer att debatteras och diskuteras mer så att något händer!
Jag tänker också lova mig själv att höja min röst när jag ser saker som är fel.

I övrigt har jag haft en bra dag då jag varit politiker och bevistat min första distriktskongress. Intressant och många trevliga människor, särskilt bloggvännen Petra =)


torsdag 31 mars 2011

Autoimmun x3 är nog!

Igår kväll blev jag nästan bokstavligen golvad av en tanke men som tur var samlade jag mig, letade info och pratade med en vän. Idag har jag varit och kollat ögonen hos optikern och bokat tid hos läkare.

Men jag tar det från början. Jag har alltså tre olika autoimmuna sjukdomar, vitiligo, celiaki och perniciös anemi och fick dem i den ordningen, eller iaf fick diagnoserna. Vitiligon kom när jag var 12-13 år och började med en liten vit fläck på handen. Vitiligo handlar om att man fläckvis "tappar pigment" (tänk Michael Jackson som jag hade hoppats få se svart igen och därmed veta att det fanns bot). Kan säga att det inte var helt lätt att vara tonåring med vita fläckar överallt, för vid de laget fanns de på varenda kroppsdel. Jag kommer ihå en solig dag vid Prången. Jag stod på bryggan omringad av killar och tjejer som pekade och talade om att jag var ful och äcklig och inte borde få visa mig i baddräkt. Synnerligen effektiv då det dröjde över 15år innan jag visade mig i baddräkt igen...ok nästan. På utlandssemestrar tvingade jag mig till det men i övrigt lät jag bli att bada. Under graviditeterna försvann alla fläckar från mitt ansikte = himmelskt! Tyvärr är de tillbaks vilket stör men inte är mycket att göra åt, eller inte värt att göra något åt. Man kan prova med medicinering samtidigt som man solar i speciella solarier på sjukhuset men då måste man knalla runt med solglasögon och heltäckande klädsel så fort man är ute...jobbigt. Man kan också prova diverse krämer, kastanjevatten, puder mm... been there & done that men det blir inte särskilt bra och huden blir hemsk av att inte kunna andas ordentligt. Så, jag konstaterar att jag är som jag är och så är det bra med det.

Celiakin (glutenintolerans) fick jag diagnos på 1997 efter att ha varit sjuk mer eller mindre hela mitt liv. Det tänker jag inte ens berätta om för det var några riktigt tuffa år innan diagnos. Jag vägde 43Kg, skickades runt hela SÄS och fick diagnoser som panikångest, hypokondriker mm. Nåja, efter ett år på glutenfri diet mådde jag bättre än någonsin och även om min mage aldrig blir normal efter alla år utan diagnos så uppför den sig för det mesta. Att äta glutenfritt är inte heller något större problem, det finns alltid något och kunskapen blir bättre och bättre överallt i samhället.

Perniciös anemi är den senaste åkomman och innebär att jag inte kan ta upp vitamin B12 på normalt sätt utan måste ta injektioner varje månad. DET är uppåttjack på riktigt kan jag tala om! Tyvärr har effekten inte varit lika bra den senaste tiden vilket jag iofs inte funderat närmare på, sån't händer ibland och jag har varit stressad och haft influensa. Men under de år, ca sex, som jag tagit B12 sprutor har jag mått mycket bättre så inte heller denna åkomma har stört så mycket.

I samband med min första batalj med utbrändhet 2009 fick jag dubbelseende på höger öga, eller mer att allt har skuggor vilket gjorde det besvärligt att läsa, köra bil och se på tv. I samband med influensan kom det tillbaks och jag tänkte att det kanske har med sjukdomen att göra...men det har inte försvunnit utan blivit värre. Detta har jag klurat väldigt mycket på, det går inte att låta bli för suddet och skuggorna finns ju där konstant. Så helt plötsligt igår kom jag på att det är symptom på ytterligare en autoimmun sjukdom, en jag absolut INTE vill ha! MS (multipelskleros) börjar ofta smygande på detta sätt. Nu kan man tycka att jag är hypokondrisk och överreagerar men det ÄR så att om man har en autoimmun sjukdom drabbas man ofta av fler.

Första tanken var, stick huvudet i sanden så går det säkert över som det gjorde sist. Förra gången kollade jag ögonen och fick remiss till ögonmottagning utan att fel hittades. Men så pratade jag med en vän som har MS och han sa till mig på skarpen att kolla upp det genast, hans MS började med synproblem på ena ögat. Sagt och gjort, optikern hittade inget fel idag (förutom att glasögonen är gamla och att jag borde ha nya bågar). Nu är läkartid beställd och jag är rätt skraj måste jag säga. Men det är väl bara att komma över det och hoppas på det bästa....det KAN ju vara stress eller nåt?! Men det är bäst att utesluta annat för annars slutar jag väl aldrig att tänka på det.

Bilden nedan har jag lånat här. Kommer ihåg att jag blev glad när jag på 80-talen hittade bilder av MJ där det tydligt syntes att han hade vitiligo och tapetserade väggarna med dem. =) Jösses, nu har jag nästan skrivit en hel bok, sorry att det blev så långdraget!


onsdag 30 mars 2011

Köpa grisen i säcken...igen?

Min mobil håller på att dra sitt sista andetag och den är inte ens ett år!! Nej, jag tog inte den dyra extra försäkringen... Jag ska ta väl hand om den så att den kanske överlever tvångsabonnemanget iaf. På ett sätt är det lite skönt för jag är inte 100% nöjd med den men efter mycket testande av olika appar trivs vi rätt bra ihop. Ja, förutom att den startar om sig själv stup i kvarten, eller iaf några gånger per dag. Som tur är så gör den det på egen hand och lösenordet behövs inte ens vid dessa tillfällen men självklart händer det alltid när jag behöver mobilen.

Så, nu funderar jag på ny mobil vilket är en hel vetenskap! Jag kan inte för mitt liv förstå varför mobiler är en av få prylar som man inte ens får testa i affären innan man köper utan man får förlita sig till diverse tester. Tester i all ära men eftersom alla tycker olika så blir de gärna missvisande. Jag vet dock att jag ska ha en Androidlur! Jodå, iPhonen lockar men öppen källkod är viktigare och mer intressant för en Linuxvän som mig.

Någon som har tips på mobil? Jag är inne på min tredje Samsung men har inte varit toknöjd med någon av dem men hoppas ändå att nästa ska vara klockren, Galaxy S2 ser najs ut. HTC eller LG är också ett alternativ men även andra märken bara de är grymt bra!

Sen har jag surfat runt och studerat Paddor (iPad) varför måste man ha en? =) Vill så gärna men kan inte riktigt övertala mig själv...hjälp till vettja! Just det, funderar på att kasta ut tjockteven när vi flyttar eftersom den inte är flyttbar utan att man är minst två personer som baxar runt eländet. Å andra sidan känns det lite exotiskt att ha kvar den....så platt sak får nog vänta ett tag. Prylgalen? Moi??!!

fredag 25 mars 2011

Har vi inte kommit längre än så här?!?

I dagens Aftonblad kan man läsa ett inlägg om föräldraskap och jämnställdhet, HÄR. Jag håller inte med om allt de skriver men mycket av det stämmer. Självklart borde det vara mer jämnställt men varför är det då så himla svårt? Jag tror att många kvinnor inte vill släppa ifrån sig ansvar för barnen men i synnerhet bebisar. Och, om pappan inte får ta ansvar direkt och skapa en stark anknytning till barnet så fortsätter det ofta att vara ojämnställt.
Jag vet inte hur många kvinnor jag hört säga att de aldrig skulle släppa ifrån sig amningen *suck*. Nu är det ju som så att man kan pumpa, man kan använda tillägg till vissa måltider eller så kan pappan sitta nära och ta hand om barnet direkt efter amning.

Jag tror också att många pappor känner sig utanför och att de inte riktigt behövs vilket är riktigt synd. Vi mammor måste låta papporna komma in på sina egna villkor. Vi måste våga lämna över och strunta i om saker och ting blir gjorda på vårt sätt, pappan måste ju få lov att hitta sitt sätt på egen hand.

Och hur fixade jag det hela? Inte alls! =( Mina barns pappa var borta 1-2 veckor i stöten och sedan hemma 1-2 dagar, inte mycket möjlighet till ansvar och anknytning då liksom. När yngsta barnet föddes tog han förvisso ut sina pappadagar men dem använde han till att renovera köket...men det är en helt annan historia. Tyvärr är det nog inte ovanligt att pappor använder pappadagarna till diverse andra projekt. Projekt som visserligen handlar om att bygga och se om sitt bo men ändå...

Jag tror, precis som författarna till inlägget, att framför allt vården måste bli bättre på att möta föräldrar och i synnerhet pappor och familjer utanför kärnfamiljsnormen. Föräldrautbildningar måste uppdateras och göras bättre!

Oj vad långt det är kvar!!! Inte många lärare ringer pappan om de har något på hjärtat. I många fall skickas inte ens info från skolan till pappan om föräldrarna är separerade. Pappor som är föräldralediga en längre tid ses fortfarande som ovanligt kompetenta och duktiga, en mamma gör bara sin plikt. Fan vad sorgligt! Men mest synd är det för barnen skull som inte ens har en chans att få en tight relation till båda föräldrarna redan från början.

tisdag 22 mars 2011

Flyttfåglar!

Två nätter i rad har jag, när jag suttit på balkongen, framför allt hört streck med vad som låter som Kanadagäss. De syntes men det jag såg var vansinnigt vackra i supermånens sken, som flygande (skränande) silverstreck. Hoppas också på att själv bli flyttfågel snart! Min fina lägenhet står där tom och bara väntar...och nyss fick jag reda på att min kunde varit uthyrd redan men så är icke fallet, man börjar ju undra.

Min nuvarande lägenhet är fantastiskt fin! Helrenoverad -07, öppen spis (går ej att elda i men är vacker med levande ljus i), balkong mot torget, parkering och uteplats med grill. Just det, lysande grannar ingår också! Så om någon känner någon som vill ha en stor (105m2) trea, mycket centralt, typ NU så hojta till. Ja den ligger i Ulricehamn förstås och inte Hufvudstaden eller så men det är väldans vacker här i krokarna! För referens, kolla Änglagård =)

Fast det är ju lite dubbelt det där med flytt eftersom jag trivs väldigt bra med bästa grannen...å andra sidan flyttar jag bara ca 100m bort. Men, det blir ändå inte detsamma! Å andra sidan, eller tredje? Så är det väldigt mycket som jag inte kommer sakna med boendet och mitt nya kök är, to die for.

fredag 18 mars 2011

Kärnkraft och grannar...

...båda med potential till katastrof... Om kärnkraft orkar jag inte riktigt skriva just nu eftersom jag inte är tillröckligt uppeldad över det hela i skrivande stund. Jag och goaste grannen ,som inte har med katastrofer att göra, skulle haft en trevlig kväll med lite "hemmafruvin", snack och Singstar men jag drabbades av akut magsjuka, eller nåt. Surt!! Iaf angående kärnkraft så knallade jag stolt omkring med en gul pin med röd sol och "Atomkraft nej tack!" på 1979-80 inför folkomröstningen. 31år sedan och vad har hänt? Inte så värst mycket. Just nu går diskussionerna ang detta på högvarv men de ebbar nog ut snart. Inför omröstningen 1980 hade de flesta olyckan i Harrisburg i färskt minne. Ni vet den där som var så osannolik att den aldrig hänt. Nu har det hänt igen och jag konstaterar att OM något går snett i ett kärnkraftverk så kan det gå förödande snett snabbt! Apropå snett så läste jag att man från Ukraina rapporterat att det hölje man gjutit över Tjernobylkraftverket håller på att spricka! Kanske läge att fixa det? När man sedan ser kartor över var världens kärnkraftverk ligger förfasas iaf jag över att de flesta ligger nära kontinentalplattor och i områden med jordbävningsrisk (i många fall mycket hög sådan), hur gick det till?

Så kommer vi då till grannar och katastrofer...det har varit rätt skönt att vara utan granne på våningen under. Jag hälsar dock vår nye granne välkommen och hoppas han kommer tivas här! Katastrofer hoppas vi att han slipper och även smärre sammanbrott. Det är nämligen väldigt lyhört i huset och mina små låter ibland som en hel arme med små och inte blir det bättre av att deras trotsperioder (utvecklingsfaser om man vill låta mer positiv) aldrig infaller samtidigt. De går liksom om varann....så snart den ena är lugn sätter nästa igång, ett mönster som varit tydligt ända sedan nummer två såg dagens ljus. Men, de är även väldigt artiga, trevliga, nyfikna och hjälpsamma....hoppas det hjälper. Om inte så flyttar vi ju snart =)

Och apropå flytt så hoppas jag nästan på att det dröjer lite, det vore trevligt att få vakna i panik den 1:a maj en sista gång =D


tisdag 15 mars 2011

Eländes elände

Vad skriver man när det bara är en massa elände?!? Jag har fått nog av hemskheter och katastrofer! En nära och kär vän väntar på besked om att hennes äldre bror inte längre finns ibland oss. Han har varit sjuk länge så det är i allra högsta grad ett väntat besked, men vad hjälper det? När jag läste hennes blogg idag föll tårarna...åh vad det är viktigt att visa att vi tycker om och älskar dem vi är nära! Det är underligt lätt att glömma av det i vardagen när man inte alls tänker på att det finns ett slut.

Gråter gör jag också när jag ser bilderna från Japan på tv, jag tror jag lägger ner nyhetstittandet ett tag nu för jag mäktar inte med mer. Likadant är det med bilder från Libyen, kan inte den där Herr K avgå och försvinna i tomma intet? Han kan gärna ta med sig tsunamis, jordbävningar, stormar och annat elände också.

Känner mig allt annat än munter just nu! Var till råga på allt tvungen att uppsöka vårdcentralen, igen, det är tredje gången nu. Förra veckan fick jag iofs inte ens komma dit utan uppmanades under fem minuter att sluta röka så skulle nog bihåleinflammationssymptomen försvinna. Eller hur! Jag blir så irriterad på folk som ska tala om för mig hur farligt det är att röka sjuttioelva gånger, jag VET det! Nåja, idag blev det röntgen och avsvällande medicin eftersom jag inte kan ta nässpray utan att blodvite uppstår. Imorgon får jag resultatet och man får väl hoppas det är bihåleinflammation....min hypokondri satte fart så nu har jag en trolig hjärntumör, igen. SUCK

Någon som har bra tips på hur man piggar upp sig? Det får inte kosta pengar eftersom A-kassan fortfarande krånglar (det gråter jag över det med) och bankkontot inte fyllts på sedan tidigt i januari. Och det är ytterligare en sak som irriterar, deprimerar och stör! Jag har faktiskt betalt för min A-kassa, de VET att jag kommer få högsta ersättning men det ska till komplettering på komplettering (har skickat in över 25 dokument by now). Hit med pengarna bara!

Nu ska man väl inte tro att det inte finns nåt roligt alls, för det gör det ju konstigt nog hur eländigt det än är....även om jag inte kan komma på nåt i skrivande stund, påminn mig gärna!

Bihålor ska tydligen se ut som nedan, dock inte mina. Jag har bara en liten en på högra sidan av pannan....inte konstigt att det värker, synen påverkas och yrseln tilltar?


lördag 12 mars 2011

Trött på det hela!

Kärt ämne som jag säkert kommer att komma tillbaks till än fler gånger. Men jag tycker verkligen det är konstigt att det finns så många likartade bloggar och att de mest onitressanta har flest besökare. Dessa unga tjejer som skriver om mode, bantning och operationer och som tydligen är omåttligt polulära...varför? Av kommentarerna att döma ser andra unga tjejer upp till dem och det är än mer obegripligt och tragiskt. Jag menar JAG vill INTE att min dotter ser upp till någon som opererat sig sönder och samman under tonåren!! Hur får de pengar till operationerna alla dessa tjejer? Och hur kan deras föräldrar gå med på det??? DET är nog det jag har mest svårt att förstå. Eller nej det är det inte, det som är svårast att förstå är hur någon kan tycka det är snyggt med ankläppar!

Personligen tycker jag att det hela är intressant, skrämmande och viktigt. Vart är samhället på väg? Är det ok att operera sig när man är en ung och söt tjej och då förvandlas till någon som ser många år äldre ut och lika skrämmande som Michael Jackson? Varför uppmuntrar inte föräldrar till acceptans och att tycka om sig själv som man är?

Upplyftande var iaf en mycket bra artikel i Vanity Fair om Nicole Kidman som slutat botoxa sig eftersom det påverkade hennes chanser att få bra roller, yay! Vanity Fair är för övrigt en fantastisk tidskrift i klass med (om inte långt över i vissa nummer) Magasinet Filter. Just nu läses i badkaret förra månadens nummer som inhandlades i London, åh vad jag stör mig på att tidningen är mer än dubbelt så dyr här!!!

Så, tonåringar borde inte ens få lov att operera sig annat än när det gäller hälsan eller något annat allvarligt problem. Jag är TRÖTT på det hela!

Här är några skräckexempel
Sen finns det visserligen några lyckade exempel på operationer och läppförstoringar men inte är de många.

onsdag 9 mars 2011

Grattis i efterskott då, grattis S och skräpning!

Igår var det Internationella Kvinnodagen en dag som jag liksom glömde fira, hur firar man den egentligen? Funderade en hel del på kvinnor, våra roller, problem, jämnställdhet och läste många artiklar. Jag kan konstatera att det finns endel puckon där ute som menar att dagen i fråga är förlegad och bör tas bort. Hur man kan tänka så förstår jag inte riktigt när det är så mycket kvar att arbeta med! Dessutom är det ju inte en nationell dag utan internationell och det tar inte många millisekunder att komma fram till att flertalet kvinnor har det mycket sämre än oss i Sverige. Å andra sidan har fler kvinnor i Sverige dödats av sina män än av svininfluensan,tänk om det första uppmärksammats lika mycket som det andra?

Idag har media slagit på stort angående det namn, Håkan Juholt, som valberedningen tagit fram inför valet av partiledare för Sossarna. Media har ju varit som galna de senaste veckorna (månaderna) med sina spekulationer, funderingar tagna ur luften samt intrigmakeri. Nu ska väl sägas att jag inte lyssnat så mycket på bruset då jag tänkt att det får ta den tid det tar...många har varit involverade i processen och valberedningen lämnar besked när de är klara. Nu är de klara och jag tycker det är ett bra val, Juholt verkar vara en man med fötterna på jorden, begåvad med en grym talarförmåga och en stor dos humor. Då är det bara att vänta till kongressen och se hur det går. Oj vad jag skulle vilja åka dit men pengar har en förmåga att rulla snabbt under en helg i hufvudstaden...

Och nu haglar givetvis kommentarerna om valberedningens resultat, det är förvåning, konstiga kommentarer och förståsigpåare som inte riktigt verkar förstå alls. Att det är så svårt att få tag på partiledare kanske inte bara har med socialdemokratin att göra? Kan det vara så att det inte är många som är beredda att leva under sådant tryck som posten innebär? Att vara helt felfri och fortsätta vara det? Sen är det ju så att själva demokratin är i farozonen då färre och färre engagerar sig politiskt, politiker kanske är ett utdöende släkte och så även demokratin? Så skärpning alla läsare (typ 3) och engagera eder! =)

Idag går hela mitt hjärta till Japan och områdena i närheten som blivit eller kommer bli drabbade av jordbävningen och den efterföljande tsunamin!