En förälder till fick cancer med påföljande provtagningar, jätteoperation samt återhämtning och vetskap om att operationen i bästa fall gett personen ca 5år till. men DET tänker jag förtränga å det grövsta just nu!Sen blev det problem med barnen och andra nära och kära som mått dåligt. Därpå följde depression, panikattacker och utbrändhet, igen. Nåväl, det positiva med det är att jag tagit tag i saker och ting på riktigt och att jag kommit fram till att det hära får lov att ta tid! Jag behöver laga mig själv för att må väl framöver på lång sikt. Nu får jag iofs lite hjälp på traven av piller, som jag absolut inte vill ta egentligen men blev övertalad att iallafall ge det ett försök. Döm om min enorma förvåning över att de fungerar! Hur man sedan ska sluta med dem har jag ingen aning om men tanken är ju att jag ska kunna må ungefär lika bra utan dem och då behövs träning på hög nivå.
Det jag främst märker skillnaden på är att jag nu, på piller, inser att jag tidigare gått omkring och varit livrädd 24/7! Vad som varit så skrämmande har jag inte fått riktig kläm på än men det kommer säkerligen. Själv tror jag att jag liksom fastnat i den känslan, känslan av att behöva fly eller slåss, att den funnits där så ofta och länge att det blivit ett konstant tillstånd. Det är väldigt tröttande att äntligen kunna börja att slappna av måste jag säga.
Så, i år tänker jag INTE säga att nu kan det inte bli värre och att 2013 kommer bli toppen minsann. Jag säger bara, BRING IT ON!! I'M READY!
Ska även försöka skriva lite mer om allt möjligt men hålla mig inom ramen för bloggen, musik, böcker, politik & samhälle. I år har jag inte orkat skriva eller läsa alls och senaste boken tog 4½ månad att läsa ut och då var den ändå bra... Ett Skogsröj hanns med, bilder därifrån kommer kanske i nästa inlägg.
Ta hand om er där ute!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar