Jag orkar inte skriva om dagens häldelser i detalj och vill väl egentligen inte ens göra så pga vissa omständigheter.
Strax före elva i förmiddags ringde min vän och granne för att berätta att deras katt var på väg att börja föda sina ungar. Eftersom katten i fråga är mamma till vår katt ville jag jättegärna vara med (också för att snabbt tinga vår nästa katt). Jag kom hem strax efter åtta nu på kvällen! Det var händelserika och omvälvande ca 10 timmar vill jag lova! Jag har aldrig varit med om kattfödsel tidigare men kan varmt rekommendera detta vardagsmirakel!
Iaf, när så den första kom strax efter 11 med svans och baktassar först och ordentligt stor blev vi allt lite nervösa men det gick väl. Min vän blev något bestört då han vid första anblicken liknade sin äldre bror som kanske inte direkt är en skönhet men, han rättade till sig =) Nästa har jag inte riktigt koll på när den dök upp men även det var en stor och fin kille fast med huvudet först och mörkt grå. Därefter kom en stackare som inte hade en chans och det var så fruktansvärt hemskt! Det är den delen jag inte ens vill skriva om det räcker med att jag kommer drömma mardrömmar... Det blir nästan för mycket när liv och död är så otroligt nära varann, jag vet att det är de alltid men inte så tydligt. Redan då visste vi att det var fler där inne som ville ut och jag måste säga att jag var rejält nervös! Där satt vi, tre vuxna människor på golvet jämte en katt med tårar i ögonen och vågade knappt tänka på nästa som skulle komma. Hur skulle den må, se ut, klara sig? Kan säga att hon kom så snabbt att vi nästan missade det hela upptagna som vi var av att se på förlossningsbilder på kameran =) Och denna hona är vår nästa katt! SÅÅÅÅ söt och liknar sin syster i det att hon är trefärgad och har lite rött i sin päls. Två timmar senare var det dags för den sista ungen som även den var en liten söt kille i mer silvrig päls än de andra. Fast det är klart, när mamma är typ Russian Blue och pappa norsk skogskatt i rött och vitt så blir det fint.
Konstaterar att barnmorska ska jag inte bli för det verkar enormt påfrestande, slitigt och svårt om än fantastiskt. Nu ser vi fram emot att följa dessa fyra mirakel tills vår tjej är stor nog att flytta hem till oss vilket nog dröjer tills vi installerat oss i vår nya lälgenhet i maj/juni. Nedan en bild på underverken, visst är de fantastiska?!?
Just det, om ni (ja om nu någon råkar läsa detta) vill följa en blogg som är rolig, välskriven och intressant så titta gärna in in hos Queen Eva min kära vän & granne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar