onsdag 26 januari 2011

Politik på olika sätt och vis

Trots (eller kanske just därför) att jag är politiskt engagerad i min kommun så tycker jag att dagens politiska arena och debatt är rätt underlig. Det finns inga tydliga partier längre, inga riktigt tydliga & karismatiska politiker som syns, hörs och inte är rädda för att inte vara PK. När jag växte upp på 70-talet var politik på var mans läppar, alla verkade ha åsikter och pratade om dem. Eller, så upplevde jag det runt omkring mig iaf. Min mormor var inbiten Sosse och ett stort fan av Olof Palme, när hon skrev brev till mig skrev hon på S-valsedlar =) Själv var jag grym på att härma Palme men tyckte inte så värst bra om honom. Nej, för min del gillade jag Fälldin! Varför? Det har jag faktiskt ingen aning om men han verkade väl trevlig, var lugn och så hade han djur. Sak samma, det jag främst minns är alla otroliga debatter så, eldiga, påhittiga, ofta lite elaka men lika ofta med glimt i ögat. Och säga vad man vill, de hördes och syntes Palme, Fälldin, Ullsten, Boman, Sträng och kanske några andra som gått mig förbi ändå =)

Politiker är inte heller med i media på samma sätt som då. Jag saknar djupa debatter med riktigt bra journalister som vågar ställa följdfrågor och som inte mesar ur! Idag har jag sett en intervju (hittar den bara i sin helhet på denna blogg) med Jimmie Åkesson från BBC's HardTalk och den är helt outstanding i jämförelse med svensk journalistik. En bra artikel om detta hittas HÄR. Jag kan bara hålla med, svensk politisk journalistik är på myspys-nivå vilket självklart inte är ok!

Jag tror att det nu är mer viktigt än någonsin att journalister får svar och mer eller mindre tvingar fram åsikter, värderingar och tankar från politiker. Hur ska vi väljare annars kunna få reda på vad de egentligen står för nu när alla partier nästan är som en stor mittenklump (det ÄR de ju inte egentligen men det verkar så). Det är säkerligen även mycket bra för politiker att verkligen behöva tänka till och kunna ge svar, bra svar.

Bilden på de underbara trägubbarna har jag lånat från http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=17215


3 kommentarer:

Petra sa...

Jag håller förstås med dig om allt du säger - jag brukar göra det! De där trägubbarna görs av en träsnidare som har affär på Drottninggatan i Stockholm. Han som var min vigselförrättare fick en sådan föreställande sig själv när han fyllde 50 - fräckt eller hur!

Anna sa...

Förstås =)
Men vad häftigt! Att hitta bilden och just innan läst om ert bröllop och vill veta mer och...lustigt!

Anonym sa...

Vill du se fler träskulpturer så finns dessa och något tusental till på museet Svenska trägubbar i Mullsjö.
mvh Lars